Kriget i Ukraina - 1 april

Från Skeppsmäklarnytt nr 3, 1 april 2022

RYSSLANDS KRIG I UKRAINA – DETTA GÄLLER
EU-parlamentet ställde sig den 1 mars bakom en resolution om att medlemsländernas hamnar ska stängas för fartyg på väg till eller från Ryssland. Humanitärt viktiga transporter till Ryssland ska enligt förslaget undantas.
Därefter skulle de nationella regeringarna och ministerrådet ta ställning till frågan, något som alltså ännu inte skett. Från svenskt håll är linjen att beslut om sanktioner mot ryska fartyg bör fattas på EU-nivå.
Även om inte EU, eller för den delen regeringen, ännu satt ner foten vad gäller sjöfarten eller import av rysk olja och gas har en mängd andra sanktioner införts.
Totalt tillämpas nu EU:s restriktiva åtgärder på sammanlagt 877 personer och 62 enheter, och de omfattar frysning av tillgångar och förbud mot att göra tillgångar tillgängliga för de personer och enheter som är uppförda på förteckningen. Dessutom gäller förbud för personerna på listan att resa in i eller genom EU-ländernas territorium. Till detta ska läggas omfattande åtgärder på sektorsnivå såsom finansiella tjänster, luftfart, järn och stål, energi. Men det finns alltså ännu inget som gäller sjöfarten!

Nedan listas ett urval av alla sanktioner som gäller just nu:

Sanktionspaket 4 beslutat av EU den 15 mars:
* Förbud mot export av varor eller teknologi inom området järn och stål.
* Importförbud avseende järn- och stålprodukter med ursprung i Ryssland eller som
exporteras från Ryssland.
* Förbud mot export av varor eller teknologi samt förbud mot investeringar samt
försäkring och återförsäkring inom energisektorn. (Vissa undantag görs i förbuden för
verksamhet nödvändig för transport av kol, olja, gas och titan från Ryssland till EU
samt civil kärnkraft).
* Förbud mot export av lyxprodukter till personer, enheter och organ i Ryssland eller
för användning i Ryssland om dessa överstiger 300 euro i värde.
Sanktioner beslutade av EU den 1–2 mars:
* Uteslutande av sju ryska banker från SWIFT. De sju bankerna är Bank Otkritie,
Novikombank, Promsvyazbank, Rossiya Bank, Sovcombank, Vnesheconombank
(VEB) och VTB Bank.
* Förbud mot investering, deltagande och andra former av bidrag till framtida projekt
som samfinansieras av Russian Direct Investment Fund
* Förbud mot försäljning, leverans, överföring och export av eurosedlar till Ryssland
eller till fysiska eller juridiska personer eller enheter i Ryssland

Sanktioner beslutade av EU den 28 februari:
* Förbud mot alla transaktioner med ryska centralbanken och personer, enheter eller
organ som agerar på uppdrag av eller i riktning mot den ryska centralbanken.
* Listningar har också beslutats i existerande sanktionsregim av ytterligare personer
och en enhet. De listade innefattar ledande affärsmän involverade i ekonomiska
sektorer som utgör en substantiell inkomstkälla för den ryska regeringen, ledande
beslutsfattare inom både militär och civil sektor, partiföreträdare och journalister.

Sanktioner beslutade av EU den 25 februari:
* Åtgärder mot lån till ytterligare privatägda banker
* Förbud mot nya bankinsättningar över EUR 100 000 av ryska medborgare i EUbanker
* Förbud för värdepapperscentraler (Central Securities Depository - CSD) från att ha
ryska kontoinnehavare
* Förbud mot försäljning av obligationer nominerade i euro till ryska medborgare
* Förbud mot export av viss teknologi till oljesektorn
* En skärpt och breddad exportkontroll för produkter med dubbla
användningsområden från EU till Ryssland
* Sanktionerna omfattar även listningar i existerande sanktionsregim av ytterligare
personer. De listade innefattar samtliga dumaledamöter som inte ännu
sanktionslistas, ytterligare medlemmar i Rysslands säkerhetsråd, samt belarusiska
personer som underlättat invasionen av Ukraina. President Putin och utrikesminister
Lavrov listas också och får sina eventuella tillgångar i EU-länderna frysta. Dessutom
föreslås nya kriterier för listning av personer.

Läs mer på regeringens hemsida:
Aktuellt om Rysslands invasion av Ukraina: Sanktioner mot Ryssland

Läs mer på Europeiska Rådets hemsida:
EU:s restriktiva åtgärder med anledning av krisen i Ukraina

Andra nyttiga hemsidor:
Transportstyrelsen om situationen i Ukraina
Se särskilt ändring av fartygssäkerhetsförordningen gällande passagerarregistrering
som trädde i kraft 28 mars.

Kommerskollegium
Till Kommerskollegium kan du vända dig om du har frågor om sanktionerna som är
införda mot Ryssland och Belarus. De kan ge dig aktuell information och bästa
möjliga vägledning gällande ditt ärende, vilket innebär att de kan hänvisa dig vidare
till lämplig kontaktpunkt. Ring gärna direkt: 08-690 49 20

Business Sweden
Business Sweden hjälper företag genom individuell rådgivning. Du kan vända dig hit
med dina frågor om logistik, internationella betalningar, handelshinder, sanktioner
och om du söker marknadsinformation.

Verksamt
På plattformen verksamt.se hittar du samlad information om hur invasionen av
Ukraina påverkar dig som företagare från Tillväxtverket, Skatteverket, Bolagsverket
och Arbetsförmedlingen. Förutom att ta del av information om sanktioner så kan du
läsa om cybersäkerhet och hur du kan arbeta med kontinuitetshantering.

Sanktionslistor
EU Sanctions Map
EU measures following the Russian invasion of Ukraine (europa.eu)
USA – Office of Foreign Assets Control
Storbritannien – Office of Financial Sanctions Implementation

RYSSLANDS KRIG I UKRAINA – STATISTIK FRÅN TRANSPORTSTYRELSEN

Transportstyrelsen har sammanställt följande om Ryssland, sjöfarten och Sverige.
• Andelen anlöp med ryskregistrerade fartyg till svenska hamnar är ca 0,7
procent och andelen anlöp från ryska hamnar är 2 procent. Det är dock oklart
hur många ryskkontrollerade fartyg som anlöpt svenska hamnar. Av de direkta
anlöpen från ryska hamnar står ryska fartyg för en mindre del.
• Med tanke på att andelen ryskkontrollerade fartyg som inte är registrerade i
Ryssland är relativt liten antas ryskkontrollerade fartyg som inte fångas upp i
ovanstående siffror vara relativt få.
• Av ryskregistrerade fartyg står torrlastfartyg för 91 procent av anlöpen (sett
över en treårsperiod). Övriga fartygstyper (i storleksordning) är oljetank,
kemtank, roro och övriga tankfartyg. Mestadelen av godset sett till antal anlöp
med ryskregistrerade fartyg är lågvärdigt skogsindustri följt av övrigt ej
lågvärdig gods.
• Knappt 65 procent av anlöpen kom från Sankt Petersburg (över en
treårsperiod).
• Drygt 60 procent av anlöpen skedde till Husum, Jättersön och Karlshamn
(över en treårsperiod).

• Vi är inte lika beroende av Ryssland avseende handel längre (sedan några år
tillbaka). Sedan 2014 har handeln med Ryssland minskat och även för några
av Sveriges viktigaste handelspartners, exempelvis UK och Frankrike. År 2020
minskade exporten från Sverige till Ryssland med 15 procent och importen
med 66 procent. Under perioden har råoljeimporten från Ryssland minskat
kraftigt. Total export till Ryssland uppgick till 18 643 miljarder kronor (1,3
procent) och import 13 194 miljarder kronor (0,9 procent).
• Oljetransporter direkt från Ryssland med fartyg utgör en mindre andel av de
totala anlöpen av oljetransporter.
• Ryskkontrollerade handelsflottan (>1000 brutto): 1 464 ryskflaggade fartyg,
322 utländskt flaggade fartyg, den totala kontrollerade flotta är 1786. 18
procent av fartygen har alltså utländsk flagg.

Källor:
Beyond 20/20 WDS - Table view - Merchant fleet by country of beneficial ownership, annual
(unctad.org)
Återhämtning för både varuexporten och varuimporten under fjärde kvartalet (scb.se)
Utrikeshandel, export och import av varor Januari–december 2020, i löpande och fasta priser
(scb.se)

RYSSLANDS KRIG I UKRAINA - OCH HAMNARBETARFACKENS VARSEL
Som ni redan läst överallt beslutade Hamnarbetarförbundet den 17 mars att varsla
om blockad i svenska hamnar mot ryska fartyg samt fartyg på väg till eller från
Ryssland.
Varslet trädde i kraft den 28:e mars och gäller tills vidare. Nedan är ett direktcitat ur
Hamnarbetarförbundets pressmeddelande:
Aktionen innebär ”en landsomfattande blockad av fartyg på väg till och från Ryssland
samt fartyg som transporterar ryskt import- eller exportgods. Stridsåtgärderna
omfattar även blockad av ryskflaggade, ryskägda samt ryskkontrollerade fartyg som
för tillfället inte seglar på ryska hamnar eller fraktar ryska export- eller importvaror.
Blockaden innebär att lossnings- och lastningsarbete, bogsering och förtöjning samt
förberedande och efterföljande arbete i form av in- och utlagring av gods och
anpassning av ytor, inte får utföras avseende berörda fartyg i svenska hamnar.

Arbetsskyldighet föreligger inte för blockerat arbete för arbetstagare inom berörda
verksamhetsområden. Blockaden innebär att stridsåtgärderna kvarstår även om
annat företag övertar blockerat arbete.
Fartyg med rysk besättning som inte omfattas av sympatiblockaden ska hanteras
som vanligt, och Svenska Hamnarbetarförbundets medlemmar kommer att motverka
alla nedsättande yttringar eller missriktade försök att hålla ryska sjömän ansvariga för
Putin-regimens agerande.”
Den 31 mars varslade så även Transportarbetarförbundet om blockad av ryskägda,
ryskflaggade och ryskkontrollerade fartyg från den 1 maj 2022. Med ryskkontrollerade
menar de ” fartyg som inte är ryskägda eller ryskflaggade, men som uppenbarligen
kontrolleras av ryska intressen i form av exempelvis den ryska staten eller privata
ryska företag med anknytning till den ryska regimen.”

De skriver i sitt pressmeddelande:
”Våra medlemmar kommer inte att befatta sig med dessa fartyg efter det datumet.
Frågan om blockad är ytterst komplicerad eftersom det bara är en väldigt liten del av
de ryska handelsfartygen som anlöper svensk hamn.”
– Effekten av en icke EU-samordnad blockad riskerar att få väldigt liten påverkan.
Förhoppningsvis kan det här sätta press på övriga EU länder att agera, säger Tommy
Wreeth förbundsordförande Transport.
– Det kan uppstå brist på vissa varor. Det är anledningen till att vi lägger vårt varsel
en månad framåt i tiden. För att ge möjlighet till företag att hitta andra leverantörer än
ryska, samt att de ska kunna ta hem redan köpta och betalda varor som redan är på
väg till Sverige, fortsätter Tommy Wreeth.
Varslet gäller i första hand till 31 maj 2022 men kan komma att förlängas.

RYSSLANDS KRIG I UKRAINA – OCH DEN EGNA MORALEN
Ingen människa är oberörd över den grymhet som folket i Ukraina utsatts för i över
en månad nu. Alla vill vi dra vårt strå till stacken för att få slut på kriget.
Självklart vore det bra om en global handelsbojkott mot Ryssland stoppade landets
import och nollade inkomsterna från exporten, och då inte minst från olje- och
gasexporten. Men kanske måste vi erkänna att detta är ett enklare beslut för oss i
Sverige att ta, då vi redan för länge sedan minskat vårt beroende av det stora landet i
öster.

I väntan på att regeringen sätter ner foten, eller att hela EU gör det samma, så är det
faktiskt upp till varje enskild organisation och företag hur man agerar i den här
situationen. Upp till var och ens egen moral.
Flera av våra medlemmar inom den globala containerindustrin har redan strukit
Ryssland från linjekartan.
Flera medlemmar som är fartygsagenter har också tackat nej till uppdrag då de känt
sig olustiga inför att behöva ge service till ett rederi, fartyg eller gods som har
rysslandkoppling. I samtliga fall har dock andra företag tagit över nomineringen.
Alla har sina skäl och en sak är säker, så länge inte regeringen säger något annat
finns det inget juridiskt bindande skäl till att bryta ingångna affärsavtal. Och så länge
det är så kan inte heller de allmänna hamnarna i Sverige plötsligt vägra ta emot ett
fartyg som vill komma till kaj, i alla fall inte utan att skylla på exempelvis bristande
säkerhet eller annat.
Däremot kan naturligtvis en fartygsagent vägra ta en nominering och en
hamnarbetare kan vägra lossa godset.
Sveriges Skeppsmäklareföreningen har inte gått ut med några skapare
rekommendationer, men vi har tillskrivit regeringen att det är viktigt med tydlighet när
regeringen bestämmer sig för att förbjuda rysskopplingar i svenska hamnar.
Det är enkelt att förbjuda anlöpande fartyg som kommer från Ryssland, men hur är
det med ett fartyg som på vägen från Ryssland bara gör ett anlöp i Sverige för att
hämta upp tomcontainers? Ska det förbjudas? Ska containerrederierna kunna hämta
upp tomma containers i Ryssland, eller ska de bara se på när de konfiskeras av
ryska staten?
Ryskflaggade fartyg är också enkelt, liksom om rederiet är ryskt, oavsett flagg.
Problemet börjar om man vill komma åt ett delvis ryskt ägande i rederier eller i gods.
Kanske är Transportarbetarförbundet något på spåren i sin definition av rederier som
”uppenbarligen kontrolleras av ryska intressen i form av exempelvis den ryska staten
eller privata ryska företag med anknytning till den ryska regimen.”
Från föreningens sida är det viktigt, när beslutet väl fattas, att det är utformat så att
det går att tillämpa i realiteten. Fartygsagenterna ska inte behöva lägga flera timmars
arbete på att reda ut en eventuell rysskoppling.