Framtidens isbrytarbehov, utvecklingen av lotsprocessen och ett alltmer utmanande säkerhetsläge i Östersjön stod på agendan när Sjöfartsverket samlade branschen för ett branschmöte i Göteborg. Dagen bjöd på diskussioner om sjöfartens förutsättningar, innovation och beredskap i en tid av stora förändringar.
Hur ska svensk sjöfart möta framtidens behov och samtidigt stärka sin konkurrenskraft och beredskap? Det var några av frågorna som stod i centrum när Sjöfartsverket bjöd in till sjöfartsdag i Göteborg i samband med Sveriges Skeppsmäklares Sjöfartsentusiastdag.
Generaldirektör Erik Eklund inledde förmiddagen med att beskriva Sjöfartsverkets ekonomiska och operativa utmaningar.
Han konstaterade att sjöfartstrafiken har minskat kraftigt under de senaste decennierna.
– Antalet anlöp har halverats sedan 2008. Samtidigt har vi kvar en omfattande infrastruktur som måste underhållas. Även antalet lotsningar har minskat. Trenden är långsamt nedåtgående och det är en verklighet vi måste anpassa verksamheten till.
Enligt Erik Eklund står Sjöfartsverket dessutom inför betydande investeringsbehov under de kommande åren.
– För att klara framtida investeringar skulle vi behöva leverera ett årligt överskott på omkring 300 miljoner kronor. Det är något vi kommer att arbeta målmedvetet för.
Samtidigt har omvärldsläget förändrats.
– Vi ser nu att fler fartyg väljer att runda Bornholm, vilket innebär mer korsande trafik i Östersjön. Det skapar nya säkerhetsutmaningar som vi behöver hantera, sade han.
Eklund utgår strategin från myndighetens samhällsviktiga uppdrag i ett allt mer osäkert omvärldsläge.
– Vi har en samhällskritisk funktion och därför handlar vår strategi om att säkerställa en robust och hållbar leveransförmåga. Robusthet handlar bland annat om att stärka vår förmåga att verka under höjd beredskap. Hållbarhet handlar inte bara om miljö utan också om arbetsmiljö och en långsiktigt hållbar ekonomi.
Flera stora projekt är nu på väg att förverkligas.
– Vi närmar oss färdigställandet av de nya slussportarna i Södertälje. Malmporten har tagit viktiga steg framåt och kontrakt är nu undertecknat. Även flera projekt kopplade till Göteborgs Hamn utvecklas enligt plan.
På teknikområdet lyfte han fram det nya kommunikationssystemet Aeromode, som kan minska beroendet av satellitbaserad kommunikation, samt satsningar på nya sjömätningsfartyg, lotsbåtar och digitala tjänster.
Under seminariet informerade även Elin Swedlund, ansvarig för transportfrågor på Skogsinudstrierna, om utmaning framåt för Skogsindustrierna.
– Vi är en av Sveriges stora exportindustrier och utmaningen för vårt land är de stora transportavstånden, vilket gör transportpolitiken viktig. Det vi kallar för den första kinachocken är när Kina började sälja på globala marknaden, men kanske inte till högsta kvalité. Den andra Kinachocken är att de har lycktas leverera men till bra kvalité till betydligt lägre kostnad, säger Elin Swedlund.
Behovet av nya isbrytare var en av dagens centrala programpunkter. Fredrik Backman, rederidirektör på Sjöfartsverket belyste frågan.
– Nybyggnationen av isbrytare ska vara klar år 2029 och den ska vara i operation minst ett år innan vi kan ta de andra isbrytarna ur operation. Vi har fått 4,2 miljarder för att bygga nya isbrytare och då blir den finska isbrytaren intressant, säger Fredrik Backman.
Förändringar i lotsprocessen
Även lotsningen stod på dagordningen. Anna Norinder, affärsdirektör på Sjöfartsverket, och Anders Alestam, affärsområdeschef för lotsning på Sjöfartsverket, presenterade förändringar i lotsprocessen.
– Vi hade 28 880 lotsningar förra året och vi har satt mål för lotsningen om en effektiv, hållbar och behovsanpassad verksamhet som ökar sjösäkerheten, miljösäkerheten och tillgängligheten för handelssjöfarten. Vi har utmaningar som trafikanhopning, ojämn belastning mellan stationer och dagar, många lotsbåtar är till åren, rekrytering är svårt i vissa områden och kostnaderna behöver anpassas till trafik och intäkter. Nu så går lotsning som verksamhet runt, vilket innebär ökad utveckling. Vi ändrar lotstransporterna och hör ni något som låter konstigt så meddela oss, det är inte nattstängt eller liknande. Vi går från ett system som är byggt på beredskap till att ha mer vaken arbetstid så det är personal på stationerna som är tillgängliga för trafiken. Vi jobbar även med branschsamarbete på olika nivåer. I några regioner pratar vi varannan vecka och vi försöker få till det i fler regioner. Vi har också jobbat med IT-stöd för optimerad planering. Vi tittar även på ny utbildning som vi kallar före lotsutbildning och vi ska starta en pilot på det nästa år. Vi kommer även påbörja projekt kring remote pilotage, säger Anna Norinder.
Ambitionen framåt är även att veta hur lång tid det skiljer mellan önskad lots och faktiskt lots.
Informationsportal för sjöfart
Under mötet presenterade Björn Garberg, nationell samordnare för sjöfart på Trafikverket, portalen Välj sjöfart.
– Idén kom från Tyskland som hade en samlad hemsida för sjöfart. För att lyckas behöver informationen som efterfrågas finnas där. Hos många varuägare ses det idag som radikalt att välja sjöfart, säger Kristofer Andrén från Seadvise.
– Tanken är att hemsidan ska göra det lättare för alla som jobbar med sjöfart att hitta den information man behöver. De rederier som är etablerade kan redan detta, men man kan exempelvis få tips om stöd man kan söka. En myndighet kanske behöver en bredare syn för att kunna ta klokare beslut. Sedan har det blivit allt viktigare att synliggöra sjöfarten mera och kanske kan portalen få transportköpare att bli mer nyfikna att testa sjöfarten och portalen kanske även kan synliggöra sjöfart för en bredare allmänhet. Efter dagens lansering så är vi inte klara utan nu börjar arbetet och hemsidan kommer regelbundet behöva uppdateras. Om 2 år ska portalen utvärderas och sedan tar man beslut om den ska fortsätta eller inte, säger Björn Garberg.
Från innovationsprojekt till vardag
Hur går vi från nya idéer och utvecklingsprojekt till lösningar som fungerar i den dagliga verksamheten? Frågan togs upp under programpunkten Från innovationsprojekt till vardag, som satte fokus på vägen från innovation till praktisk tillämpning.
– Vi släpper ut ca 34 000 ton CO2 i snitt. Vi ska vara fossilfria år 2045 och vi jobbar dels med energieffektivisering. I vår verksamhet jobbar vi med drönare på vattnet och i luften. En drönare används för att is-rekognosera. Ett annat projekt handlar om farlederna och sjösäkerhetsanordningar. Pågående tester ger bra resultat; en farledsbåt ersätts med drönare och mindre följebåt. Vi tjänade 2 h och 35 minuter och 90 procent av bunkern. I framtiden ser vi detta som ett nytt arbetsverktyg för många, säger Sofi Holmin-Fridell miljöstrateg, Sjöfartsverket.
Öresund – Nordens Hormuz?
Dagens säkerhetspolitiska diskussioner riktade också blicken mot Öresund och Östersjön. Patrik Oksanen, talade under rubriken Öresund – Nordens Hormuz om ett ämne som aktualiserar sjöfartens betydelse i ett förändrat säkerhetsläge.
– Det händer saker runtomkring oss med hybridkrigsföring. Minst 13 fall av sabotage/attentat i år med varierande grad av utpekande och misstanke riktad mot Ryssland, säger Patrik Oksanen.
– Vi har vant oss vid GPS-störningar, kabelbrott och grundstötningar. Hybridhot handlar om militära strategier där konventionell krigföring blandas med icke-konventionell krigföring, såsom påverkansoperationer, cyberkrigföring and andra påverkansmetoder. Inrapporterade GNSS-störningar har ökade från 495 2024 till 733 år 2025. År 2023 var det bara 55 inrapporterade GNS-störningar. Vi är inte i krig men inte heller i tillstånd av fred, säger Stefan Lundqvist, kommendörkapten och säkerhetsforskare.
Paneldiskussion om det spända läget i Östersjön
Mötet avslutades med en paneldiskussion om det spända säkerhetsläget i Östersjön. Medverkade gjorde Patrik Oksanen, Johan Huovinen från Försvarshögskolan, Pehr Johansson, enhetschef för försvar och beredskap vid Länsstyrelsen Västra Götaland, samt Carl Carlsson med ansvar för skydd och beredskap på Svensk Sjöfart.
– Sverige är beroende av sjöfarten. Vi måste dels passa oss lite för det narrativ vi bygger upp, exempelvis när man säger att det är oroligt på Östersjön. Det måste återspeglas i externa kommunikationen att vi samarbetar med myndigheter. Målet är att sjöfarten alltid ska fungera. Det vi ber om nu är att kunna tjäna pengarna idag för att kunna stå till hands när det blir stökigt, säger Carl Carlsson.
– Problemet är att vi är för otydliga vilket gör att beslutsfattare inte förstår läget och hur allvarligt det är och vad som behöver åstadkommas. Sedan är det en avvägning att det finns många olika intressen. Om man ser tillbaka till Ukraina så trodde inte politiska ledningen på de varningar som fanns om vad som skulle hända för man var rädd att tappa investeringar, men vi måste klara av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Jag tror att hela samhället underskattar graden av allvar och komplexitet i hotbilden, säger Patrik Oksanen
– Totalförsvaret är svenska folket och varje kommun som tittar kritiskt på sitt system. Om vi inte är beredda att titta med skarpa glasögon då riskerar vi att göra fel. Att fortsätt inflaggningen till Sverige är mycket viktigt framåt, säger Stefan Lundqvist.
