Sveriges Skeppsmäklare medverkade nyligen på ett seminarium anordnat av Infrastruktur- och bostadsdepartementet för att delge infrastrukturministern vår syn på den nationella plan som ska styra transportpolitiken från och med nyår och ytterligare elva år framåt.
Budgetramarna är fastställda av riksdagen, och det vi nu diskuterade var alltså Trafikverkets plan för infrastruktursatsningar från 2026 till och med 2037.
Det var en bred samling som bjöds in till en muntlig remissrunda av den nationella planen, som är ett komplement till det vanliga remissförfarandet.
Sveriges Skeppsmäklare var enda organisation att representera sjöfarten, men vi var långt ifrån ensamma om att föra fram sjöfartens behov. Särskilt Handelskamrarna var starka förespråkare för fortsatt satsning på sjöfartsinvesteringar, men även Transportföretagen och LRF belyste hur viktig sjöfarten är för deras medlemmars verksamhet.
Den nationella planen omfattar satsningar på 1 200 miljarder, varav satsningar på sjöfarten ligger på några ynka miljarder. Och medan den skriftliga redogörelsen över sjöfartens investeringar täcks på tio rader, redogörs det för investeringar, drift och underhåll på väg och järnväg på sammanlagt ca 100 sidor.
Men vi klagar inte, för vi är i stort sett nöjda med det som ändå blev, förklarade Berit Blomqvist från talarstolen inför en leende infrastrukturminister.
Vi tycker rent generellt att det till exempel är bra att Trafikverket i det här förslaget vågar sätta ner foten och utöva en utvärderande kostnadskontroll som i vissa fall innebär att man helt enkelt tar ut planerade projekt ur planen när kalkylerna inte visar sig hålla måttet, sa hon bland annat.
Sveriges Skeppsmäklare framförde också att vi var nöjda med att slussarna i Södertälje och Göta Älv finns med, liksom farledsförbättringar i Göteborg, Luleå, Mälaren, Landsort och Södertälje, och att det inte minst är bra att ytterligare en isbrytare ligger med i planen.
Sen är det naturligtvis viktigt att Hjulstabron upprustas med nya öppningsbara delar så att de nya större fartygen som är tänkta att trafikera Mälarhamnarna kan passera. Däremot är vi starka motståndare till cykelbron som planeras i Göteborg!
I Trafikverkets förslag till prioriteringar av Nationell Plan kan man även läsa att inlandssjöfartens mer eller mindre halverats, mätt i ton, sedan 60-talet. Det säger sig självt att det vore bäst för alla om mer gods gick på vatten i stället för på vägar och överfulla järnvägsspår, och då kanske man ska se över prisbilden för vattenvägen, kanske till och med göra vattenvägen billigare.
I stället är verkligheten den att sjöfarten av idag inte bara ska betala för vattenvägen genom farledsavgifter till Sjöfartsverket; nu har även Södertälje hamn aviserat att de vill kunna ta ut passageavgifter för att sjöfarten passerar deras vatten på sin väg mot Mälaren. Redan tidigare har Göteborgs hamn en liknande avgift för passage in i Vänern.
I Södertäljes fall vill de ta ut en avgift motsvarande 25 procent av hamnavgiften, vilket i praktiken betyder 50 procent eftersom avgiften tas ut både för in- och utresa. Dessa fartyg måste alltså först betala 50 procents hamnavgift till Södertälje, och därefter 100 procent till Mälarhamnar. Detta kan knappast gynna någon.
Berit Blomqvist avslutade sitt treminuters-anförande med att det nog nu är dags att på allvar likställa trafikslagen. Eftersom all drift och allt underhåll på land ingår i nationell plan, (utöver det självklara såsom stora nyinvesteringar) borde naturligtvis detsamma gälla för sjöfartens del. Självklart ska driften av isbrytarna likställas med snöröjning på väg och underhåll av farleder borde lika självklart likställas med underhåll av väg och järnväg!
Om man gjorde allvar av den likställigheten skulle inte sjöfarten bara synas mer på politikernas radarskärmar, det skulle också renodla Sjöfartsverket till att bli en ren utförar-organisation. Sen är det en annan sak vad det skulle innebära för farledsavgifterna. De borde ju inte bli högre i alla fall, men den viktigaste effekten är antagligen att politikerna skulle få upp ögonen för sjöfarten.
Om sjöfartens drift och underhåll också kom in i Nationell plan skulle det bli uppenbart för alla att det transportslag som står för minst 80 procent av all import och export kräver oerhört lite just drift, underhåll och nyinvesteringar. Men även om det är lite skulle det ändå synas. Idag ingår sjöfarten endast i en helt osynlig ”övrigt”-post.
Kan sjöfarten bli mera osynlig? Vi tror det vore bra för hela det svenska transportsystemet om sjöfarten fick ta lite mer plats än så!
Vår åsikt i frågan har även uppmärksammats i andra media, bland annat Transportnytt.
